Bakgrund
På våren 1988 reste Soenam Jamyangling och en delegation, med representanter från fem europeiska länder, till Tibet. Soenam hade inte varit i sitt hemland på 28 år, och trots att det skett stora förändringar under dessa år så var levnadsstandarden mycket låg, speciellt på landsbygden. Barnen hade inte möjlighet att lära sig läsa och skriva i en vanlig grundskola.
Delegationen blev djupt berörd av den fattigdom de mötte - samtidigt väcktes en stark motiva¬tion att agera. Inget barn ska undanhållas möjligheten att lära sig läsa och skriva. Enligt FNs Barnkonvention har alla barn i världen rätt att gå i skola. Innan delegationen lämnade Tibet kontaktades myndigheterna i Lhasa för att undersöka möjligheten att starta en skola i Soenams hemby Katsel. En skola som även skulle kunna ta emot föräldralösa barn från omkringliggande byar.
I december 1988 bildade engagerade exiltibetaner och svenskar Svensk-Tibetanska Skol- och Kulturföreningen (Swedish Tibetan Society for School and Culture), en politiskt och religiöst obunden förening. Huvudsyftet med föreningen var att bygga och driva en internatskola i byn Katsel samt att skapa ett kulturellt band mellan Sverige och Tibet. Samma år bildades U.S. Tibetan Society for School and Culture, den svenska föreningens amerikanska systerorganisation, för att hjälpa till att samla in pengar till projektet.
Det skulle ta drygt fyra år, från det att föreningen bildades, tills ett avtal äntligen kunde slutas. En delegation med tre representanter från myndigheterna i Lhasa kom till Sverige. Avtalet skrevs under den 28 mars 1993 i Stockholm av två tibetaner, Mr Gyatso, vice borgmästare i Lhasa och Soenam Jamyangling, ordförande i Svensk-Tibetanska Skol- och Kulturföreningen. Föreningen kunde nu äntligen börja byggandet av den första skolan. Bidrag hade beviljats av SIDA för en grundskola (årskurs 1-6) i Katsel. Skolan var planerad att ge utbildning till femtio internatbarn och femtio barn från den egna byn.